Ta del av kloka tankar och forskningsresultat relaterade till vardagliga problem ur ett beteendevetenskapligt perspektiv. Det kan gälla arbetsliv, livsstil, välmående, familjen, relationer och fritiden.
Sida 3
Handlingsutrymme - vad är det?
30 Jul 2019
En människas handlingsutrymme är i första hand något mentalt. Handlingsutrymmet sätter upp gränser för vad du kan göra och inte. Vad vi vill och behöver å ena sidan och vad vi kan göra å andra sidan bygger på en mix av olika faktorer. Sammantaget utgör dessa faktorer en mental karta som sätter upp möjligheter och hinder. Dessa möjligheter och hinder finns inte nödvändigtvis utanför oss. Ett annat sätt att uttrycka det är att den inre kartan inte nödvändigtvis stämmer överens med den yttre terrängen. Det mentala handlingsutrymmet kan vara mindre än vad världen faktiskt erbjuder eller större än vad som rimligtvis är möjligt (t.ex. att kunna flyga enbart med hjälp av armar och ben).
För enkelhetens skull kan jag börja med att beskriva ett handlingsutrymme med fysiska begränsningar. En person som är frihetsberövad, d.v.s. sitter inspärrad i ett fängelse eller motsvarande, har en begränsad fysisk yta att röra sig inom. Det som normalt går att göra utanför den begränsade ytan och som inte kan utföras innanför den begränsade ytan utgör en inskränkning på handlingsutrymmet.
När du är inspärrad kan du inte prata med vem du vill. Du kan inte få tag på vissa resurser när du vill. Du kan inte utföra vissa handlingar, vilket innebär ett minskat handlingsutrymme. En intern kan inte sticka ut och jogga i skogen när han eller hon vill. Det medför en inskränkning på handlingsutrymmet. En person som sitter inspärrad men vill ägna hela dagarna åt meditation upplever dock inte den yttre begränsningen som ett hinder för sin inre resa och därmed är handlingsutrymmet precis så omfattande som individen behöver.
Om man lämnar de extrema formerna av inskränkta handlingsytrymmen kan man titta på hur det ser ut för varje människa idag, i Sverige. Det finns en rad externa och interna faktorer som påverkar vad vi tycker att vi kan göra. De externa faktorerna finns utanför oss och de interna är vi själva bärare av, delvis oberoende av andra.
Framgång i arbetslivet - hur attraktiv är du som arbetssökande?
15 Jul 2019
Framgång i arbetslivet kan mätas på lite olika sätt. Dels tittar man på hur tillfreds de anställda är med sitt arbete och/eller hur väl de anställda genomför sina arbetsuppgifter (prestation). De som utför sina arbetsuppgifter på ett bättre sätt anses mer framgångsrika. Att bidra med innovation till sin arbetsplats är också ett tecken på framgång som är en specifik form av prestation. Dels tittar man på lön, yrkesstatus och position i den organisation man är anställd. Att ha en tjänst som är statusfylld, nått högre upp i en hierarki eller fått en tjänst som kräver högre ansvar ses också som en form av framgång. Även tillfredställelse med sin karriär fungerar som ett mått på framgång i arbetet. I flera studier framgår det att den främsta faktorn som förutser tillfredställelse med karriären är vilken lön man har.
Enligt psykologiforskarna Paul Sackett och Philip Walmsley finns det en viss uppsättning individrelaterade faktorer som påverkar hur attraktiv du är som arbetssökande. De har samlat följande individuella egenskaper, förmågor och kompetenser för att bedöma vilka som har störst inverkan:
- Pålitlighet/ordningsamhet (16.5%)
- Kognitiva förmågor (16.0%)
- Interpersonell kompetens (13.0%)
- Kunskap och specifika kompetenser (10.0%)
- Kommunikationskompetens (8.0%)
- Extrovert (6%)
- Emotionellt stabil (6%)
- Ledarskapsförmåga (6%)
- Övriga faktorer tillsammans (18.5%)
Som du kan se i listan är det personlighetsdraget pålitlig/ordningsam tillsammans med kognitiva förmågorsom som bedöms som mest avgörande. Detta är ett sätt att se på hur individrelaterade faktorer spelar in. De kan säkert vara tankeväckande och vägledande men det finns en rad andra faktorer som bör beaktas.
Psykisk ohälsa och kreativitet
28 Jun 2019
Av: MJ
Vi känner alla någon som är mer kreativ än andra och vi har säkert alla hört föreställningen om att "psykiskt sjuka" är överrrepresenterade bland dem som har kreativa yrken. Betyder det då att den personen vi känner som är mer kreativ än andra har en diagnostiserad psykisk sjukdom?
Det korta svaret är att psykisk sjukdom eller "galenskap" generellt inte är överrepresenterad bland kreativa personer men att den finns i deras nära släkt. Psykisk ohälsa kan snarare vara ett hinder än en förutsättning för kreativitet.
Innan vi mer ingående tittar på hur det ligger till med relationen mellan psykisk sjukdom och kreativitet ska vi ta en omväg via kreativitetsforskaren Mihaly Csíkszentmihályi.
Csíkszentmihályi intervjuade ett stort antal nobelpristagare för att få en inblick i kreativa personers liv. Bland nobelpristagarna hittar man bl.a. forskare inom naturvetenskaliga ämnen och författare. Csíkszentmihályi kunde efter sina intervjuer konstatera att kreativa människor som når den absluta toppen, vilket ofta leder till en nominering av nobelpriset, har en vis gemensam personlighetsprofil men att förekomsten av psykisk ohälsa lyser med sin frånvaro. Föreställningen att kreativa människor har haft en tuff uppväxt kunde inte styrkas. Den genomgående beskrivningen är att de har haft en lycklig och stabil uppväxt.
Medarbetarskap och medarbetaranda
10 Jun 2019
Av: MJ
Medarbetarskap har varit ett centralt begrepp de senaste decennierna. Det är en del av en modern organisations ständiga process.
På grund av att många svenska organisationer har platta organisationer har vi inga ledarskap som pekar med hela armen. Att leda en organisation är med andra ord alla medarbetarnas gemensamma ansvar och angelägenhet.
Om man inte är van vid att leda, tänka stor och ta ansvar för organisationens bästa är risken stor att tanken med medarbetarskap faller. När ledning uppifrån saknas måste medarbetarna kliva fram. I de fall det inte sker uppstår en verksamhet på drift.
Vi har i allmänhet en idé i Sverige att medarbetarnas inflytande och delaktighet är högt. När kommunikations- och ledarskapsforskaren Solange Hamrin utförde studier i några större organisationer svarade cheferna att de gav medarbetarna stort utrymme. De anställda upplevde dock inte att de hade något inflytande. Det vanliga i sådana situationer är att ledningen lägger fram något som behöver ändras och presenterar två eller tre förslag. Medarbetarna får sedan diskutera dessa förslag och eventuellt "rösta". Ofta betraktas detta som delaktighet och inflytande.
Föreläsaren och författaren Hasse Carlsson pratar ofta om detta och liknande innehåll. Hans bok Jobbar vi ihop eller bara samtidigt pekar på en kritisk aspekt av problematiken. Nyckelord är samarbete, kommunikation, arbetsmiljö och arbetsglädje.
Tidsperspektiv - hur ser du på tid?
11 May 2019
Av: MJ
Philip Zimbardo och John Boyd kom 2008 ut med boken The Time Paradox som handlar om hur vi ser på tid. Även om vi i stora delar av världen förhåller oss till klocktid, vilket är en gemensam referensram, finns det fortfarande flera sätt att orientera sig kring tid. Zimbardo och Boyd menar att det finns sex grundläggande sätt att orientera sig till tid. Vi ska titta närmare på dessa sex nedan.
Först en liten bakgrund till hur den världskända psykologiprofessorn Zimbardo ser på det psykologiska studiet av tid:
Tidsperspektiv är ofta en omedveten personlig attityd som var och en av oss har till processen av ett ständigt flöde som vi väljer att klumpa ihop i tidskategorier som hjälper oss att skapa ordning, sammanhang och mening till våra liv.
De sex perspektiv på tid som Zimbardo och Boyd tänker sig är:
- Ett negativt dåtidsperspektiv
- Ett positivt dåtidsperspektiv
- Ett hedonistiskt nutidsperspektiv
- Ett fatalistiskt nutidsperspektiv
- Ett framtidsperspektiv
- Ett transcedentalt framtidsperspektiv
Vi tittar lite närmare på var och en av dem.
Ett negativt dåtidsperspektiv
En person som har ett negativt dåtidsperspektiv har ofta nära till minnen av jobbiga eller hemska händelser i det förflutna som påverkar vad som händer i nutid. Denna person har ofta blivit misshandlad eller illa utsatt tidigare i livet. Det medför att hen har bilder i huvudet som pockar på när händelser i nuet aktualiserar dessa. Vi tolkar nästan alltid nuet med hjälp av våra erfarenheter men dessa personer har lätt för att tolka sin nutid med just de negativa händelserna i det förflutna som referenspunkt.
Vad är mindfulness?
23 Apr 2019
Av: MJ
Begreppet mindfulness har varit på tapeten ett tag nu. Betyder det att det är ett relativt nytt fenomen eller har det funnits länge? Är alla överens om vad det står för?
Min förståelse för vad begreppet minfulness står för bygger på en lång historik. Mindfulness har sitt ursprung från buddhismen, mer specifikt zen-buddhismen. Där ser man det som ett tillstånd av att vara här och nu genom an hög grad av fokus. Ett sätt att nå detta tillstånd är meditation.
Jag kom först in på denna bana när jag läste några av Alan Watts böcker om taoism och zen-buddhism. Utan att använda ordet mindfulness beskrev han vad det innebär. Hela essensen av fokus och meditation, så som han skriver om det, ekar i denna definition av mindfulness:
Mindfulness betyder att behålla en ögonblickets medvetande av tanken, känslan, den kroppsliga sensationen och den omgivande miljön genom en varsam lins. Mindfulness innebär också att acceptera de tankar och känslor man har i sitt fokus utan att värdera dem som bra eller dåliga, rätt eller fel. Man betraktar det man har i sitt fokus för vad det är.
En av förgrundsfigurerna som populariserade mindfulness i vår del av världen, Jon Kabat-Zinn, sa: ”Medvetenhet kräver bara att vi uppmärksammar och ser saker som de är. Den kräver inte att vi ändrar något. Meditationen innebär att vända sig mot samhörighet och helhet precis som vid läkande och acceptans. Inget av detta kan framtvingas av viljan. Man behöver bara skapa rätt atmosfär och sedan släppa taget”
De buddhistiska rötterna övergår under 1970-talet till psykologi och psykiatri, via influencer från Kabat-Zinn, där man ser mindfulness som en process av uppmärksamhet av det som sker i nuet. Detta utarbetades som ett sätt att hantera depression, ångest, stress och beroende.
Inom socialpsykologi har Ellen J Langer skapat en ådra av mindfulness som även spridit sig till kommunikationsfältet. Hon använder inte mindfulness isolerat utan ställer det mot mindlessness. Mindlessness är att använda tidigare händelser för att avgöra vad som sker i nuet genom att ha beslutat sig för vad man upplever redan innan upplevelsen är över. Om man redan innan något händer har bestämt sig för vad det är har man stängt sitt medvetende för nuet och sakers "sanna" natur. Mindfulness är ett tillstånd av vakenhet där man möter det som sker i nuet. Den information man får i nuet bedöms av sammanhanget i nuet.
Enligt Langer tenderar en människa att vara mindful (1) när en handling kräver mer ansträngning än den gjorde vid en tidigare situation, (2) när beteenden leder till något oväntat. Att ta in det nya och oväntade kräver ett alert psyke. I det tillståndet öppnas möjligheterna att vara flexibel, se sin egen verkliga potential och se andras verkliga potential.
I en interaktiv situation innebär mindfulness att lyssna uppmärksamt, se en person för den hon är och vara öppen för det hon uttrycker. Bland kommunikationsforskare är detta ett av de mest gångbara sätten att hantera konflikter. Det heter hantera konflikter för att man kan förebygga så väl som avvärja som utföra efterarbete (läkandet) genom mindfulness.
Mindfulness är inte något man enkelt kan läsa sig till. Man behöver praktisk övning och vägledning. Ett rimligt förslag är att prova mindfulness tillsammans med en diplomerad instruktör. Det går att testa kostnadsfritt. Då kan man få lära sig vad mindfulness används till idag. Typiska exempel är att öka sin hälsa, minska sin stress och förbättra sina relationer.
Det finns också mindfulness för grupper och ledare. Minds Unlimited erbjuder sin ledarskapsutbildning inner growth management som är ett mindfulnessbaserat perspektiv på ledarskap och organisationsutveckling. En del av innehållet går ut på att skapa tillit för att alla i organisationen ska komma till sin fulla rätt.
Miljöns betydelse för vårt välbefinnande
5 Apr 2019
Av: MJ
Titeln på detta inlägg kanske ger intrycket om att det handlar om miljö som i naturmiljö. Inlägget handlar om hur inomhusmiljön kan påverka oss. Det är ganska många olika faktorer som har en inverkan, t.ex. temperatur, färger, ljusförhållanden, ljud/musik, dofter och inredning.
Av det i inomhusmiljön som kan påverka vårt välbefinnande finns det vissa generella aspekter och vissa som är högst personliga. Man kan t.ex. säga att 18 grader är en idealisk inomhustemperatur för att vi ska hålla oss alerta. Samtidigt finns det högst sannolikt en viss andel som fungerar bäst i lite kallare temperatur eller mycket kallare temperatur medan en viss andel fungerar bäst i något högre temperatur eller mycket högre temperatur. Det är så här man ska tänka.
Temperatur
Det är sällan temperaturen är så påtagligt hög eller låg att det påverkar vårt humör eller vår mentala förmåga. Om det är för varmt eller för kallt lägger kroppen mer energi på att reglera kroppstemperaturen vilket gör att det blir mindre energi över för att använda de mentala processerna. De individuella skillnaderna hänger på när vi upplever att det är för kallt eller för varmt. Högsensitiva personer kan mycket väl störas av temperaturskillnader tidigare än de flesta andra.
Färger
Generellt kan man säga att klara starka färger (t.ex. orange) gör oss pigga och aktiva medan milda färger (t.ex. grönt) gör oss lugna. På ett personligt plan blir vi starkt påverkade av vilka färger vi tycker om. Färger vi ogillar stör oss mycket vilket varken gör oss pigga eller lugna.
Inslag av starka färger på arbetsplatsen
Så känner du igen en bra arbetsplats
30 Mar 2019
Av: Henrik W.
Säkert har du en alldeles bestämd uppfattning om din nuvarande arbetsplats. Du vet hur du trivs med dina kollegor, chefen och arbetsuppgifterna. Kanske kan du inte sätta fingret på det utan det bara ”känns” bra – eller dåligt.
De flesta av oss byter förr eller senare jobb. Under jobbintervjun hamnar fokus av naturliga skäl på dig som söker jobbet. Självklart vill du vara väl förberedd och göra ett gott intryck. Troligtvis är du inte ensam sökande utan har konkurrens.
Även om du står i centrum på anställningsintervjun är det ett bra tillfälle att ta tempen på arbetsplatsen. Kanske blir det du som tackar nej till jobberbjudandet i slutändan. Men hur vet du om arbetsgivaren är bra? Hur väl trivs medarbetarna där egentligen? Är det OK att be om att få ta en titt på tidigare medarbetarundersökningar eller hur gör man? Låt oss ta tillfället att ta reda på hur du känner igen en bra arbetsplats.
Bra medarbetare – det viktigaste på en arbetsplats
Enligt en undersökning från YouGov tycker de flesta svenskar att bra kollegor är det absolut viktigaste på en arbetsplats. Håller du med? En bra arbetsgivare vet om att medarbetarna är den viktigaste resursen för företaget. En sådan arbetsgivare inser också vikten av att du som ny medarbetare ska trivas i ditt nya team.
Om du redan i samband med rekryteringen erbjuds att träffa en eller flera av arbetsplatsens medarbetare är det ett gott tecken. Genom att ta en fika med någon av dem får du chansen att bilda dig en uppfattning om arbetsplatsen. Dessutom är detta ett tecken på att arbetsgivaren inte har något att dölja. Du skulle lätt märka om folk verkar missnöjda.
Vänskap och tillit
12 Feb 2019
Av: MJ
Att bygga upp tillit tar ofta tid. När man känner någon väl och har etablerat en ömsesidig tillit har det normalt skett parallellt med att man har anförtrott sig vissa personliga hemligheter. Det är sannolikt inte många som känner till dina innersta hemligheter. Kanske några få eller bara en person.
Tillit innebär att man tror sig kunna förutse hur den andra ska agera på ett sätt som gör att man känner sig trygg. Om man väljer att berätta en hemlighet förväntar man sig att den andra ska behålla denna hemlighet. Det är denna förväntan som gör att man vågar anförtro sig åt någon annan.
Hand i hand med tillit finns risk. Utan risk behöver vi inte tillit. När man anförtror sig åt någon och delar ett uns av sitt innersta finns det en risk att denna sprider hemligheten vidare. Att känna tillit är att våga ta den risken. Det betyder att man inte tar den risken med vem som helst. Bara någon av de få som man har byggt upp en stark tillit till.
Ett sätt att våga berätta hemligheter är att man betraktar hemligheten som en gåva till den andra. Då förväntas den andra ge en likvärdig gåva tillbaka. Om jag berättar en hemlighet för dig och du berättar en hemlighet för mig är vi lika sårbara. Det ger både en känsla av säkerhet, du berättar inte för andra om min hemlighet för då berättar jag om din, och en känsla av att man kommer varandra närmre.
Vad är talängslan?
13 Jan 2019
Talängslan, ibland kallad scenskräck, är ett tillstånd då man får obehagliga symtom av att tala inför andra. Det handlar om ett tillstånd som har många dimensionen och grader. I detta inlägg ska jag reda ut vad talängslan är, vilka gradskillnader som finns och hur man kan hantera svårigheterna.
På engelska heter det communication apprehension som antyder att det är en bred kommunikationsrelaterad svårighet. Ordet talängslan antyder att man känner oro över att tala inför andra medan communication apprehension antyder att man känner oro över att framföra något, även kommunikation utan tal, inför andra. Scenskräck får oss att tro att det enbart handlar om en oro (eller skräck) att stå på en scen inför andra. På en scen med en publik har man många andras ögon på sig. Detta är en situation då man kan uppleva talängslan men det kan även uppstå i situationer där man ska prata vardagligt med någon man inte känner så väl.
Vad är attraktion?
6 Jan 2019
Av: MJ
Vad är det som gör att vi blir attraherade? Vilken funktion har attraktion i våra liv och för våra relationer? Dessa frågor och några till, relaterade till attraktion, ska jag gå igenom i detta inlägg.
Vi har alla hört uttrycket 'motsatser attraherar'. Ligger det någon sanning bakom detta? Ja, inom fysikens värld stämmer det i vissa fall. Positivt laddade partiklar attraheras av negativt laddade partiklar. Magnetiska fält fungerar på detta sätt, d.v.s. att en pluspol dras till en minuspol. Stämmer det inom biologi och psykologi? Skulle man kunna tänka sig att stor dras till liten, att ful dras till vacker, att gott dras till ont, eller att lugn dras till aktiv. Det verkar mindre troligt.
Attraktion inom biologins och psykologins värld är av flera slag. Jag föreslår att vi tittar närmare på dessa sju:
- Utseende
- Igenkänning/familjäritet
- Släktskap/samhörighet
- Kompetens
- Kunskap
- Makt/status
- Doftkompatibilitet
För- och nackdelar med att jobba hemifrån
23 Dec 2018
Av: MJ
Hör du till dem som jobbar hemifrån då och då? Det är inte direkt ovanligt nu för tiden. Ändå är det många som ställer sig frågan om det är effektivt att jobba hemma. Vad tror du?
Nu finns det tillräckligt med forskning för att svara på frågan vad som är bra respektive dåligt med att jobba hemifrån. Innan jag går in på det är det bra att fundera på om alla yrken är lika i dessa avseenden. Vissa yrken är mer platsbundna än andra. Det är väldigt svårt att vara affärsbiträde i en fysisk butik på distans. Att vara författare däremot är inte nödvändigtvis platsbundet. Man sitter och skriver där det passar bäst. Vissa gör det hemma medan andra gör det på ett café. Mycket administrativt jobb som är kopplat till datoriserade system kan göras hemifrån så väl som från sitt kontor. När man letar fördelar respektive nackdelar med att jobba hemma eller på kontoret så gäller det de yrken där båda alternativ är lika möjliga.
Vem är bra på multitasking?
8 Dec 2018
Av: MJ
Simultanförmåga eller multitasking, som det också kallas, är en förmåga som vissa antar att de har. Kanske antar de det helt enkelt för att de är kvinnor och att myten om att kvinnor är bra på multitasking fortfarande hålls vid liv. Kanske antar de det för att de helt enkelt har svårt att tro att de inte skulle kunna hålla många bollar i luften samtidigt.
'Involvement shield' - hur vi blockerar kommunikation
30 Nov 2018
Av: MJ
I början av 1960-talet myntade socialpsykologen Erving Goffman uttrycket 'involvement shield' för att beskriva de sätt vi använder för att visa omgivningen att vi inte är öppna för direkt interaktion. Fenomenet är gammalt men det har utvecklats med hjälp av ny teknologi.
Genom fysisk närhet gör man sig tillgänglig för interaktion. Två personer som befinner sig på samma plats är potentiellt tillgängliga för att kommunicera med varandra. I de fall en individ inte vill kommunicera med en främling har vi utvecklat olika knep för att signalera att vi inte är tillgängliga. Det kanske vanligaste sättet, som inträffar dagligen när två personer som inte känner varandra möts på en trottoar, är att titta ner i marken eller titta långt bort. Om man avsiktligt eller oavsiktligt etablerar ögonkontakt öppnar man för någon form av kommunikation. Kanske blir det ett artigt "hej". Det vanligaste är dock att inte alls öppna för kommunikation utan att använda de etablerade sköldarna som finns.
Belöningar
25 Nov 2018
Av: MJ
Hur vi hanterar belöningar är alltid en utmaning. För att förstå detta behöver vi känna till vad det finns för belöningar och hur de fungerar. Först har vi följande varianter:
- Avsaknad av belöning
- Omedelbar belöning
- Fördröjd belöning
- Stegvis belöning
- Genomförandebelöning
Det är också viktigt att skilja på:
- Intern belöning
- Extern belöning
Inre och yttre belöningar
Jag vill gärna börja med distinktionen mellan intern och extern belöning. Intern belöning bygger på kroppens egna belöningssystem. Exempel på detta är endorfin, oxytocin, serotonin, och dopamin som är verksamma ämnen i dessa system. Vid en orgasm frigörs både endorfin och oxytocin vilket ger en känsla av lycka och avslappning. Dessa ämnen kan också frigöras vid motion (endorfin och serotonin) eller vid ömhet (oxytocin frigörs vid fysisk närhet). Serotonin ger signaler om att man befinner sig i en gynsam miljö vilket även inkluderar den sociala miljön. Det ger en känsla av status i gruppen. Det i sig kan vara belönande. Dopamin har med vår kognition att göra. När man kommer på en idé får man en ökning av domanin, när man är mitt i genomförandet av sin idé får man en ökning av dopamin och när man slutför sin idé får man ett stort tillskott av dopamin som ger en härlig känsla av inre tillfredsställelse. Allt detta är exempel på intern belöning. Den är av naturliga skäl inte frikopplad från vad som händer i omgivningen och de handlingar vi utför.
