Av: MJ
Att bygga upp tillit tar ofta tid. När man känner någon väl och har etablerat en ömsesidig tillit har det normalt skett parallellt med att man har anförtrott sig vissa personliga hemligheter. Det är sannolikt inte många som känner till dina innersta hemligheter. Kanske några få eller bara en person.
Tillit innebär att man tror sig kunna förutse hur den andra ska agera på ett sätt som gör att man känner sig trygg. Om man väljer att berätta en hemlighet förväntar man sig att den andra ska behålla denna hemlighet. Det är denna förväntan som gör att man vågar anförtro sig åt någon annan.
Hand i hand med tillit finns risk. Utan risk behöver vi inte tillit. När man anförtror sig åt någon och delar ett uns av sitt innersta finns det en risk att denna sprider hemligheten vidare. Att känna tillit är att våga ta den risken. Det betyder att man inte tar den risken med vem som helst. Bara någon av de få som man har byggt upp en stark tillit till.
Ett sätt att våga berätta hemligheter är att man betraktar hemligheten som en gåva till den andra. Då förväntas den andra ge en likvärdig gåva tillbaka. Om jag berättar en hemlighet för dig och du berättar en hemlighet för mig är vi lika sårbara. Det ger både en känsla av säkerhet, du berättar inte för andra om min hemlighet för då berättar jag om din, och en känsla av att man kommer varandra närmre.
En metastudie om hemligheter, eller personlig information, visar följande fyra intressanta relationer:
1. Om en person delar med sig av peronlig information till en annan person är det högst troligt att den andra personen delar med sig av personlig information tillbaka.
2. Vi har en tendens att dela med oss mer till någon vi tycker om. Gillande leder till delande av hemligheter.
3. Den som delar med sig av personlig information blir mer omtyckt av mottagaren. Att anförtro sig innebär inte bara ökad tillit och säkerhet utan även gillande.
4. När vi väljer att dela med oss av personlig information har vi en tendens att gilla mottagaren mer oberoende av om mottagaren återgäldar med personlig information.
Av dessa fyra relationer är den första starkast och den sista svagast. Slutsatsen vi kan dra av dessa sammanställningar är att hemlisar för oss närmare varandra på flera sätt. I praktiken innebär detta att om man vill bli mer omtyckt behöver man öppna upp sig för den andra. Berätta om något privat eller kanske intimt.
Det kan vara läskigt att berätta om det privata och intima men som forskningen antyder är det troligt att man blir mer omtyckt snarare än hånad eller sårad.
Att dela med sig av sitt inre görs stegvis i ganska små steg. Man börjar inte att berätta om något mycket privat och intimt första gången man träffar någon. Man börjar med personlig information som inte är väldigt privat och absolut inte intim. Ju mer man lär känna varandra desto mer privat information delar man med sig av.
Jag har stött på några människor som har avslöjat väldigt privata och/eller intima saker första gången jag har träffat dem. Det beror antingen på att de har svårt med var gränserna går för vad som är lämpligt eller på att de väljer att lita på mig i ett tidigt skede. Problemet som uppstår är att jag inte vill dela med mig av något som är lika privat tillbaka. Det väljer jag att vänta med i några veckor eller månader.
Hur går det för dig med att bygga upp tillit och gillande? Är det lätt eller svårt? Hör du till dem som avsöljar mycket på kort tid? Hur hanterar du när andra gör så mot dig?
