Den här bloggen heter Vardagspsykologi. Men vad innebär egentligen uttrycket? Det finns faktiskt flera betydelser så det kan vara lite svårt att få grepp om begreppet trots att det har till syfte att beskriva något som hör till allas vår vardag.
I detta inlägg kan du läsa om fyra olika betydelser av ordet vardagspsykologi.
Vardagspsykologi - lekmannapsykologi
Den första och mest utbredda betydelsen av ordet vardagspsykologi är när man använder ordet för att särskilja hur psykologer och forskare resonerar kring människans psyke till skillnad ifrån när lekmän, d.v.s. alla vanliga människor, tänker kring psyket.
Vardagspsykologi i denna mening är hur vanliga människor resonerar kring hur vi fungerar. Varför vi säger och gör vissa saker. Varför vi fattar märkliga beslut. Varför vi inte minns vissa saker eller möjligtvis förtränger händelser.
Varje gång människor försöker förstå sig själv eller andra tar vi till någon form av psykologisk hypetes: kan det vara så här? I brist på en bra teori tar vi till det vi känner till och tror är rimligt. I grunden tror vi att människor har ett psyke. Därtill tänker vi oss att vi kan göra gissningar om psyket. Vissa är så övertygade om att deras gissningar är rätt att de uttalar sig med stor säkerhet. En professionell psykolog eller forskare i psykologi skulle kanske hitta andra förklaringar. Det kan ibland vara svårt att övertyga den som är tvärsäker att det inte fungerar som hen tror (eller är övertygad om).
Vardagspsykologiska antaganden är för den vanliga människan inte sämre än forskarens antaganden. Skillnaden är ändå att en forskare har gjort grundliga studier för att kontrollera hur psyket fungerar, så väl det nu är möjligt, medan vanliga människor baserar sina hypoteser på observationer och vad människor säger. Det kan gå helt fel och är dessutom resultatet av en eller några få individers handlingar och ord. Forskare undersöker hur det är med ett flertal.
Det finns inte bara vardagspsykologi utan även vardagsfysik och vardagsbiologi. I de senare fallen försöker vi förstå hur världen fungerar med våra vardagliga antaganden och den förståelse som bygger på den egna erfarenheten. Barn börjar med detta rätt tidigt. Deras slutsatser är i vissa fall väldigt märkliga och i andra fall förvånande nära forskarens slutsatser. I de fallen beror det på att den fysiska världen och den biologiska världen går att observera och testa på ganska enkla vis. Människans psyke är inte lika lätt att observera och testa. Därför gör vi lättare misstag när vi tänker kring det egna och andras psyken.
Vardagspsykologi - autentiska situationer
En sida av psykologisk forskning är att studera människor i deras vardag. Alternativet är att studera människor i kontrollerade laboratoriemiljöer. Eftersom forskare vill hitta svar på hur människor tänker och beter sig i vardagssituationer försöker man hitta möjigheter att studera människor där de befinner sig i sina vardagssituationer.
Till skillnad från de artificiella situationerna som man skapar i ett labb kan man genom att studera vardagspsykologi komma åt de mer autentiska situationerna och miljöerna. I många avseenden är detta sätt att bedriva forskning bättre men det uppstår då automatiskt fler variabler som är svåra att kontrollera. Man kan därför inte vara helt säker på att de resultat man får är tillförlitliga.
Att ägna sig åt experiementell psykologi eller att ägna sig åt att studera det vardagspsykologiska är en svår avvägning för forskare. Vissa specialiserar sig på det ena eller det andra. Båda sätten att bedriva forskning kan ge värdefulla svar.
Vardagspsykologi - en teoretisk riktning
Även forskare i psykologi och närliggande vetenskapliga ämnen kan använda sig av vardagspsykologi. Det gäller de forskare som vill hitta förklaringar i hur vi tror att världen fungerar snarare än i hur den faktiskt fungerar.
Anta att en person med hjälp av sin vardagspsykologiska teori tror att människor blir ledsna om man skrattar åt de. Med denna teori som utgångspunkt försöker personen att undvika att skratta åt andra för hen vill inte göra andra ledsna.
I verkligheten visar det sig att vissa blir ledsna när man skrattar åt de. Andra reagerar inte alls. Ytterligare några skrattar med och kan roas av att folk skrattar oavsett vem eller varför andra skrattar.
Den vardagspsykologiska teorin påverkar människors beteende och beslut. De kan ha en större inverkan på en persons beteende än hur världen faktiskt fungerar.
Naturligtvis finns det de som utvecklar personspecifika vardagspsykologiska teorier eller situationsspecifika vardagspsykologiska teorier. Dessa har till syfte att påverka våra beslut och våra beteenden beroende på vem vi umgås med och vilken situation vi befinner oss i.
Vi kan igen anta att de flesta känner till att man ska vara tyst på ett bibliotekt. Om man av erfarenhet vet att en viss person aldrig är tyst på ett bibliotek kan man antingen välja att gå på bibliteket med personen och förmana denna när hen inte är tyst eller så kan man undvika att gå på biblioteket med denna person för man vill själv inte behöva prata. Känslan av att det är mest rätt att vara tyst på biblioteket påverkar på flera sätt.
De forskare som förespråkar en psykologi baserad på människors vardagspsykologi, som tillskriver sig till en vardagspsykologisk tradition eller ett vardagspsykologiskt synsätt, menar att de ligger närmare en förklaring till människors beteende än de som försöker förklara människors tankar och beteende direkt med experimentella studier. Vad människor tror om världen är mer relevant än vad forskare tror om världen. Det är dock smaratare att forskare drar nytta av vad människor tror om världen för att förstå hur och varför de agerar som de gör.
Vardagspsykologi - en blogg
Den ablogg heter vardagspsykologi. Det gör den av ett skäl som ligger lite vid sidan av ovan förklaringar. Bloggen presenterar faktisk psykologisk forskning eller forskning från angränsande forskningsområden. Innehållet bygger för det mesta på forskning. Inte på vardagspsykologiska uppfattningar från lekmän.
Innehållet i denna blogg syftar dock till att den som är intresserad av psykologi på ett mer vardagligt plan ska kunna få till sig forskning på ett tämligen enkelt sätt.
Denna blogg har alltså till syfte att presentera sådan forskning om psykologi som människor kan ha nytta av i sin vardag. Det finns en rad exempel på detta:
- Man kunde redan före pandemin läsa om för- och nackdelar med att jobba hemma. Det hör till många människors vardag att välja om och varför de eventuellt ska jobba hemma.
- Den som ska söka nytt jobb behöver ta ställning till mer än om arbetsgivaren är intressant eller om man får bättre lön än på förra stället. Man behöver också göra en bedömning om arbetsplatsen är bra eller om det finns olika problem bland medarbetarna.
- Många ägnar sig åt att spela på nätet. Detta skedde både före och under pandemin. Vad får vissa att göra detta. Närstående kan undra.
- Många tycker om Molly Sandéns sånger och texter. På denna blogg kan man läsa om psykologin kopplad till den hon skriver om som rör relationer, smeknamn och liknande.
- Konflikter råkar vi alla ut för. På denna blogg kan man läsa flera inlägg om konflikters roll i vår vardag och hur man kan hantera dessa.
Forsätt att hålla utkik efter nya inlägg på bloggen om du vill ta del av forskning som är användbara i din vardag. Tack för att du läser.
