När vi träffar människor för första gången synar vi den andra snabbt och gör en tidig bedömning av vem den andra är. Vi kan till och med avfärda en person som ointressant eller få intrycket av att den andra är väldigt intressant redan innan någon part har öppnat munnen. Detta är en central del av vad som menas med social perception. Om du tycker att detta verkar intressant ska du läsa vidare.
Social perception - vad är det?
Perception handlar om att bearbeta intryck från våra sinnen och få det till en begriplig helhet. Det handlar framför allt om intryck från synsinnet och hörselsinnet. Ofta rör det sig om en mix av information från båda dessa sinnen.
Social perception är den specifika del av vår perception som handlar om att bearbeta intryck via våra sinnen om andra individer eller om sociala situationer. När vi möter någon för första gången bedömer vi både personen och situationen vi befinner oss i. Det ligger till grund för hur vi ska agera inom den närmaste tiden. Vi använder även social perception när vi umgås med människor som vi känner väl. Både för att ta in vad de säger och gör och för att bedöma vad avvikande beteenden hos den andra kan betyda.
Social perception och beteende
Vår perception är i grunden till för att vägleda våra handlingar. Om vi ser ett hinder undviker vi det. Om vi hör något intressant riktar vi uppmärksamheten mot det som verkar intressant.
När det gäller social perception är det samma grundförutsättningar som gäller. Vi tar in information om andra och beteer oss därefter. Om någon bedöms som arg kan vi välja att bete oss avvaktande. Om någon vill ge en kram responderar vi utifrån vad som är brukligt i den egna kulturen men också baserat på vem den andra är. I de fall en hel grupp börjar bete sig enhetligt kan det ofta vara klokast att följa gruppens beteende.
Redan som små barn riktar vi in oss på vad människor runt omkring oss gör. Vi är särskilt uppmärksamma på ansikten och drag som verkar människolika. Vi är mycket sensitiva för imitation, d.v.s. att se vad andra gör och göra något liknande, vilket inleds med den sociala perceptionen. Om det andra gör bedöms som betydelsefullt är det en god idé att göra på ett liknande sätt. När vi har bedömt att den andra personen är en människa, en vänligt sinnad sådan, och det som personen gör är av vikt utmynnar den sociala perceptionen i imitation. Om vi redan i ett tidigt skede uppfattar den andra som en annan art eller som en fientlig individ låter vi bli att imitera utan väljer mer defensiva handlingar som respons.
Social perception och misstag
Det är inte helt ovanligt att våra bedömningar är felaktiga. Ibland mycket felaktiga men ganska ofta med marginella felaktigheter som kanske inte har någon avgörande betydelse. Hur påverkar då vår sociala perception oss att göra fel? Vilka slags fel gör vi?
Om vi stöter på en vuxen man som har en ansikte som påminner om ett barns (stora ögon, kort näsa, bulliga små kinder och hög panna) kan vi lätt göra den initiala bedömningen att mannen är vänlig (vill inte dominera), något naiv och varm som person. Den bedömningen behöver inte ha något med hur personen verkligen är. Vi leds av den information vi initialt får att göra en snabb bedömning. Därefter närmar vi oss denna man som om han har de förväntade egenskaperna. Ofta visar det sig inte stämma men det kan ta ett tag att komma underfund med. På vägen ditt kanske mannen upplever sig märkligt bemött och blir sårad eller ointresserad.
Det händer att vi har föreställningar initialt som bara delvis stämmer. Dock kan det uppstå en effekt av självuppfyllande profetia. Om jag uppfattar en person som långsam i tanke och handling kommer jag att reagera på sådant som styrker min uppfattning men missar sådant som den andra gör som säger emot min uppfattning. Så snart vi bara ser vissa delar och blundar för andra använder vi vår sociala perception på ett mindre lyckat sätt. Vi gör med andra ord misstag.
Det finns en motsatt effekt också. När vi märker att den andra verkar ha en felaktig uppfattning av oss förstärker vi de sidor som den andra verkar ha missat vilket i realiteten också ger en skev bild. Särskilt om en tredje part bara skulle se dessa drag och handlingar.
Vi verkar dock ogilla att andra har felaktiga uppfattningar, vilket kan verka välgrundat, och det leder till att vi justerar vårt beteende.
Ömsesidig justering
Den initiala uppfattningen vi får av en annan person ska ge viss vägledning. Vi kan till exempel på dessa grunder välja om vi vill lära känna den andra eller inte. När vi går så långt att vi börjar lära känna den andra märker vi att den initiala uppfattningen har sina brister. Då justerar vi vanligtvis så att uppfattningen av den andra blir mer komplett och mer korrekt. Denna justering sker ofta ömsesidigt. Båda justerar sina uppfattningar ju bättre de känner varandra.
Tänk så många gånger vi har uppfattat en person fel från början. Uppfattningen kanske inte var särskilt positiv från början men med tiden, därför att vi kanske stöter på varandra ofta, kan vi ändra uppfattning. I många fall blir vi glada att det är så. Om båda gjorde en felbedömning från början får båda ändra uppfattning med tiden. Det händer också att en av parterna gjorde en felbedömning medan den andra gjorde en ganska korrekt bedömning från början. En ömsesidig justering är inte nödvändig. Det viktiga för parternas relation är att de hittar någorlunda rätt efter en tid.
Ingen kan ju "gissa" helt rätt från början så en nära relation har lett till att parterna har justerat sina uppfattningar. Vägen dit är att man kommunicerar mycket och vågar lämna ut mer privata och intima saker om sig själv. Då får man en bättre och mer hel bild av den andra.
