Av: MJ
Philip Zimbardo och John Boyd kom 2008 ut med boken The Time Paradox som handlar om hur vi ser på tid. Även om vi i stora delar av världen förhåller oss till klocktid, vilket är en gemensam referensram, finns det fortfarande flera sätt att orientera sig kring tid. Zimbardo och Boyd menar att det finns sex grundläggande sätt att orientera sig till tid. Vi ska titta närmare på dessa sex nedan.
Först en liten bakgrund till hur den världskända psykologiprofessorn Zimbardo ser på det psykologiska studiet av tid:
Tidsperspektiv är ofta en omedveten personlig attityd som var och en av oss har till processen av ett ständigt flöde som vi väljer att klumpa ihop i tidskategorier som hjälper oss att skapa ordning, sammanhang och mening till våra liv.
De sex perspektiv på tid som Zimbardo och Boyd tänker sig är:
- Ett negativt dåtidsperspektiv
- Ett positivt dåtidsperspektiv
- Ett hedonistiskt nutidsperspektiv
- Ett fatalistiskt nutidsperspektiv
- Ett framtidsperspektiv
- Ett transcedentalt framtidsperspektiv
Vi tittar lite närmare på var och en av dem.
Ett negativt dåtidsperspektiv
En person som har ett negativt dåtidsperspektiv har ofta nära till minnen av jobbiga eller hemska händelser i det förflutna som påverkar vad som händer i nutid. Denna person har ofta blivit misshandlad eller illa utsatt tidigare i livet. Det medför att hen har bilder i huvudet som pockar på när händelser i nuet aktualiserar dessa. Vi tolkar nästan alltid nuet med hjälp av våra erfarenheter men dessa personer har lätt för att tolka sin nutid med just de negativa händelserna i det förflutna som referenspunkt.
Ett negativt dåtidsperspektiv är förknippat med en person som ångrar sådant som hen har gjort och sådant som hen inte har gjort. Vissa händelser önskar hen vore ogjorda. Hen fattade helt enkelt dåliga beslut. Samtidigt har samma person svårt att tro att hen kan påverka vad som händer i nuet och upplever sällan att saker blir som hen hade tänkt sig. Besluten hen fattar är en direkt följd av vad som händer i omgivningen och vad andra tycker.
Ett positivt dåtidsperspektiv
En person med ett positivt dåtidsperspektiv låter ofta minnen ta plats i nutiden. Det handlar då främst om positiva minnen. Minnen från mysiga stunder, minnen av roliga saker och aktiviteter, minnen av ett trevligt umgänge, och minnen av när det gick bra. För dessa personer finns det även dåliga minnen men de skuffas undan så fort det går. I någon mening var det bättre förr för att man ser det som var bra förr.
Ett nostagiskt förhållningssätt är vanligt där personen gärna lyssnar på gamla godingar och gärna ser klassiska filmer. Barndomen ses på ur ett nostalgiskt perspektiv som någonting positivt. Personen tycker om traditioner både att minnas och att återuppleva. Eftersom händelser i nuet jämförs med händelser från det förflutna finns det alltid en risk att nuet inte kan leva upp till hur traditioner eller andra aktiviteter var förr, när de var som bäst.
Ett hedonistiskt nutidsperspektiv
Den hedonistiska personen vill njuta i stunden. Det innebär att vara impulsiv och fatta beslut som får omedelbar verkan. En person med hedonistiskt nutidsperspektiv vill leva som om detta vore sista dagen i livet och därför festa med kompisar, göra spännande saker och vara spontana tillsammans. Hen försöker undvika människor som är förutsebara och situationer som är uttråkande. Själv vill hen ta risker för att öka spänningen och ser gärna resan som viktigare än målet.
Personen absorberas av sådant som hen tycker om. Hen tappar tidsuppfattningen när hen lyssnar på bra musik eller dansar till bra musik. Det är viktigare att njuta av det man gör än att få det gjort till en viss tidpunkt. Relationerna ska vara passionerade och hen vill gärna svepas med i umgänget eller aktiviteterna. I valet mellan hjärta och hjärna följer hen främst sitt hjärta. Den hedonisktiska personen vill njuta av livet och leva det i nuet.
Ett fatalistiskt nutidsperspektiv
Den fatalistiska sidan i detta nutidsperspektiv innebär en tro på att ödet bestämmer vad som sker här och nu. Det är ingen idé att planera för framtiden eller att spara för framtiden för det går inte att veta hur framtiden blir. Man kan ha tur och få det man behöver vilket gör att det inte lönar sig att arbete hårt, för vem vet om man får det man strävar efter ändå. Den fatalistiskas liv upplevs som för komplext för att kunna göra något åt det. Det verkar snarare som att man styrs av krafter som man inte förstår.
I och med att det finns ett fokus på nuet gäller det att njuta av det som sker och försöka stanna i ett flöde så länge det varar. Man förlorar glädje i nuet av att ha mål och planera för framtiden. Det är heller ingen idé att oroa sig för det som kommer eftersom det inte går att göra så mycket åt det. Samtidigt finns en tendens att snegla mot hur det var förr. Det var enklare förr. Nu är allt så avancerat. I framtiden kommer det säkert bli ännu värre. Passa på att njut.
Ett framtidsperspektiv
En person med ett framtidsperspektiv har tydliga mål att uppnå inom en överskådlig tid. Personen börjar dagen med att lista de saker som hen ska göra och planerar för hur de ska göras. Det rör sig om en målmedveten och beslutsam person som kan låta dagens roliga händelser få stå åt sidan till förmån för det som behöver göras för att uppnå morgondagens mål. Det som inte görs idag kommer inte att kunna göras senare. Alltså är det bäst att fixa det så att det är gjort.
Denna person gillar inte att komma försent till ett möte eller att inte få gjort saker i tid. När denna person har plikter i relation till andra ska de följas. Hen gör listor av sådant som ska göras och kalkylerar risker, kostnader och vinster med allt. Det finns ett värde med att göra tråkiga saker om de leder till något bra i slutänden.
Ett transcendentalt framtidsperspektiv
Det transcedentala i detta perspektiv innebär att man tror på själens odödlighet och existensen av andra andeväsen. När kroppen dör innebär det en fortsättning för själen, en övergång till något annat. En gudom eller något heligt sätter upp regler som vi bör följa. Det man gör i sitt nuvarande jordeliv får konsekvenser i livet efter detta. Om man inte följer dessa högre regler eller lagar slår det tillbaka på en senare. Kanske i detta liv eller i nästa.
Framtidsperspektivet handlar om framtiden som har en annan form. Vi vet inte när vi ska dö. Därför kan vi inte säga hur långt in i framtiden detta perspektiv sträcker sig. Det sträcker sig sannolikt bortanför vad vi kan förutse eller förstå. Tro är viktigare än vetande. Vetenskapen med sina naturvetenskapliga lagar och evelutionsteorin har sina brister och kan inte förklara allt. Därför har tron en stor roll att fylla. Tron på mirakler hör hit. Hur illa det än är nu kan det blir så mycket bättre senare. Ett mirakel är möjligt.
Om du inte kan ana vilket tidsperspektiv eller vilka tidsperspektiv som påverkar dig i din vardag kan du göra testet (The Zimbardo Time Perspective Inventory = ZTPI) på Zimbardos egen sida. Enligt Zimbardo finns det ingen motsättning i att få höga poäng på mer än ett av dessa tidsperspektiv. Däremot är det inte så troligt att man får högt på alla.
Det man kan lära sig av dessa tidsperspektiv är att människor i din närmaste omgivning har olika tidsperspektiv. Bli därför bättre på att förstå hur andra tänker utan att döma ut dem som fel perspektiv. När man lyfter blicken lite inser man att hela folkgrupper typiskt styrs av ett eller två av dessa perspektiv. Som turist behöver man ha med sig att folk i andra länder ser på tid på ett helt annat sätt. Immigranter som kommer till Sverige har med sig sitt tidsperspektiv och vi i Sverige kan ha ett helt annat sätt att se på tid vilket skapar en kulturchock. Som mottagare kan vi bidra till att underlätta.
Vad har du för tidsperspektiv?
