En människas handlingsutrymme är i första hand något mentalt. Handlingsutrymmet sätter upp gränser för vad du kan göra och inte. Vad vi vill och behöver å ena sidan och vad vi kan göra å andra sidan bygger på en mix av olika faktorer. Sammantaget utgör dessa faktorer en mental karta som sätter upp möjligheter och hinder. Dessa möjligheter och hinder finns inte nödvändigtvis utanför oss. Ett annat sätt att uttrycka det är att den inre kartan inte nödvändigtvis stämmer överens med den yttre terrängen. Det mentala handlingsutrymmet kan vara mindre än vad världen faktiskt erbjuder eller större än vad som rimligtvis är möjligt (t.ex. att kunna flyga enbart med hjälp av armar och ben).
För enkelhetens skull kan jag börja med att beskriva ett handlingsutrymme med fysiska begränsningar. En person som är frihetsberövad, d.v.s. sitter inspärrad i ett fängelse eller motsvarande, har en begränsad fysisk yta att röra sig inom. Det som normalt går att göra utanför den begränsade ytan och som inte kan utföras innanför den begränsade ytan utgör en inskränkning på handlingsutrymmet.
När du är inspärrad kan du inte prata med vem du vill. Du kan inte få tag på vissa resurser när du vill. Du kan inte utföra vissa handlingar, vilket innebär ett minskat handlingsutrymme. En intern kan inte sticka ut och jogga i skogen när han eller hon vill. Det medför en inskränkning på handlingsutrymmet. En person som sitter inspärrad men vill ägna hela dagarna åt meditation upplever dock inte den yttre begränsningen som ett hinder för sin inre resa och därmed är handlingsutrymmet precis så omfattande som individen behöver.
Om man lämnar de extrema formerna av inskränkta handlingsytrymmen kan man titta på hur det ser ut för varje människa idag, i Sverige. Det finns en rad externa och interna faktorer som påverkar vad vi tycker att vi kan göra. De externa faktorerna finns utanför oss och de interna är vi själva bärare av, delvis oberoende av andra.
Externa faktorer
En uppsättning externa faktorer som begränsar oss är lagar och dess påföljder. Vi har lagar för att begränsa oss så att vi inte tar andras egendom, skadar andra individer eller dödar andra. Detta innebär i realiteten ganska små inskränkningar för flertalet eftersom det är ganska få som har en önskan om att på allvar stjäla eller skada/döda.
Vi lever alla under ett inflytande av sociala regler, både tysta regler och uttalade. En uttalad regel är att man ska ställa sig sist i kön och vänta på sin tur i varuhuset. En tyst regel är att man ska uppträda passande i varje given situation. Sociala regler som handlar om att inrätta sig i ett samhälle eller en social grupp medför en begränsning på handlingsutrymmet. Barn har ännu inte lärt sig alla sociala regler och tar sig därför friheter. Skälet till att vi vuxna går med på att minska vårt handlingsutrymme beror på att vi föredrar tryggheten i gruppen än att nödvändigtvis få vara en rebell.
Att vara en del av ett ekonomiskt system och ha en större eller mindre andel av de medel som är brukbara i det ekonomiska systemet kan ge en känsla av begränsning eller möjlighet i det egna handlnigsutrymmet. Ofta upplever de med mer pengar att de har ett större handlingsutrymme. Det behöver inte vara ett faktum då det beror på vilka behov, värden och självbild individen har.
Till de externa faktorerna hör miljöfaktorer. Vi kan inte röra oss hur vi vill i tät bebyggelse eller vara ute i extrem kyla. Vissa individer försöker att tänja på gränserna bara för att se om de kan. Gränserna är ändå där de är. Vissa verkar dock tåla mer eller uthärda smärta längre.
Interna faktorer
De primära interna faktorerna är våra behov. Vi har bohov av mat, dryck, skydd, sex och socialt umgänge. Dessa faktorer gör att vi försöker vidga vårt handlingsutrymme så att vi kan tillgodose våra behov.
Nästa grupp av interna faktorer är våra värderingar. De idéer som vi anser är viktiga för vårt eget liv, för den grupp vi tillhör, för mänskligheten, för livet på jorden i stort är vi villiga att agera för och därför försöker vi skapa så stort handlingsutrymme som möjligt för att våra värden ska förverkligas/spridas.
Identitet och livsstil är något som är viktigt för oss, och som kan bygga på de föregående interna faktorerna, vilket gör att vi formar vårt handlingsutrymme utifrån detta. Den som identifierar sig själv som en tyst och obetydlig människa som gör små avtryck i omvärlden gör inte anspråk på större handlingsutrymme än nödvändigt. Den som är en frihetskämpe som inte bara kämpar för sin egen frihet utan för andra förtryckta grupper, inklusive djurarter, tar ett större handlingsutrymme i anspråk.
Kunskaper är en grupp av faktorer som både är interna och externa. Kunskaper får vi till stor del av andra. Med hjälp av kunskaper kan vi förstå vad som begränsar oss och hur vi kan se nya möjligheter. Grundläggande utbildning ökar handlingsutrymmet en aning och expertkunskaper ökar handlingsutrymmet ytterligare, särskilt inom vissa områden där kunskap är makt/möjligheter.
Modifiera handlingsutrymmet
Med ovan externa och interna faktorer som grund försöker människor att mer eller mindre aktivt forma sitt handlingsutrymme. Ofta är det de externa faktorerna som förminskar handlingsutrymmet (pilar inåt i modellen ovan) och de interna som vidgar handlingsutrymmet (pilar utåt i modellen ovan) men det kan också vara tvärt om. En person som har levat i slaveri hela sitt liv kan inte helt plötsligt se de utökade möjligheterna om han/hon plötsligt blir en fri människa utan är den som själv begränsar handlingsutrymmet trots att omgivningen skapar möjligheter. Vissa är pionjärer som kämpar för sitt eget och andras ökade handlingsutrymme. De lyckas delvis men stöter hela tiden på sociala och fysiska begränsningar.
En kvinna som i början av 1900-talet försökte öka jämställdheten mellan kvinnor och män fick kämpa för att få ett handlingsutrymme som närmade sig männens. En HBTQ-person som idag försöker öka jämlikheten för alla oavsett kön får kämpa för att skapa ett handlingsutrymme som liknar det som de traditionella könen har. Mörkhyade personer i Sverige som har ett annat modersmål än svenska kämpar för ett ökat handlingsutrymme. De vill få göra det som går i linje med deras behov, deras värden och deras identitet utan att få höra att de är mindre värda.
Idag har, enligt vår nuvarande lagstiftning, barn mindre rättigheter än vuxna. Vissa som är under 18 kämpar för sitt vidgade handlingsutrymme. Det gör de dels för att de upplever sig som lika viktiga som vuxna och dels för att de är i tonåren där de har ett stort behov av att uttrycka sig själva och fokusera på den egna friheten.
Ett handlingsutrymme är inget statiskt. Vilket handlingsutrymme varje individ faktistk har är en mix av vad lagen tillåter och vad man själv vågar tro på. Vissa tror på möjligheter som sträcker sig bortanför lagen. Vissa är beredda till civil olydnad för att de kämpar för värden som är större än det lagliga utrymmet tillåter. De sätter inte gränser för sig själva. Det räcker att andra gör det. De puschar gränserna för att det är möjligt i deras tankar. De skapar ett större handlingsutrymme för att det bara är vårt psyke som sätter gränserna i slutänden.
Hur stort är ditt handlingsutrymme och hur mycket av begränsningarna sätter du själv upp? Om ett utökat handlingsutrymme ger en ökad känsla av frihet, hur mycket av denna förändring kan du åstadkomma själv? Är du så fri som du kan vara?
